Efterårets fåglar i Danmark – stannfåglar och flyttfåglar du kan se på utflykten

På hösten kan man inte bara stöta på de vanliga fåglarna, även kallade stannfåglar, som vistas i Danmark året runt och aldrig flyttar söderut. Fågelivet på hösten är nämligen ganska speciellt, särskilt under september och oktober, då det är mycket fågeltrafik. Fåglar från hela världen flyttar söderut från bland annat Sverige, Norge, Ryssland och till och med från Arktis. Vissa stannar i Danmark och andra fortsätter resan längre söderut. 

Är du intresserad av fåglar, eller vill du bara veta lite mer om vilka du kan möta när du är ute på tur på hösten eller ser i trädgården, läs vidare här. Under denna artikel kommer du att bli klokare på vilka fåglar som alltid vistas i Danmark och stannar här under höstmånaderna, samt vilka som har rest den långa vägen från exempelvis Ryssland eller Arktis för att kunna sjunga för dig och resten av din läger under frukosten. 

Stannfåglar är fåglar som stannar i Danmark året runt och inte flyttar vare sig söderut eller norrut. De små danska fåglarna ser vi ofta och de flesta av oss blev nog tagna med på utflykt i grundskolan för att lära oss känna igen rödhaken och talgoxen. Dock är det begränsat vad vi vet om de små flygarna, trots att vi möter dem överallt – särskilt ute i det fria, där vi verkligen rör oss in på fåglarnas domän. Lär känna de små fåglarna bättre genom att läsa denna sektion. 

Rödhaken

Rödhaken är möjligen en av de lättast igenkännliga fåglarna du hittar i skogen eller i trädgården. Den har en mycket igenkännbar rödbrun bröstfärg som inte ses hos andra fåglar. Den blir inte mer än 16 cm hög och väger sällan mer än 22 gram. Rödhaken är utan tvekan en liten fågel, men den blir lättare att upptäcka i naturen tack vare sin vackra röda hals. 

Rödhaken är medlem i sparvfamiljen, som omfattar otaliga arter här i Danmark. Sparvarna är, förutom koltrasten, några av de mest utbredda och vanliga fåglarna i Danmark. Beståndet av rödhakar ökar, så om du ska ut på tur i skogen eller har en stor trädgård, är chansen stor att du kan få syn på den lilla rödhakade fågeln. 

Gråsparven

En annan liten sparv som du också kan se i Danmark året runt är gråsparven. Denna fågel är bara lite större än rödhakesparven och är därför också en mycket liten fågel. Samtidigt är den också mycket svårare att få syn på på grund av sina grå nyanser. Gråsparven är verkligen mästare på sin kamouflage! Den är grå med brunaktiga tecken på vingarna och på huvudet. Gråsparven sägs främst hålla till i trädgårdar och andra bebodda områden. På 1970-talet var gråsparven den vanligaste fågeln i Danmark, men efter hand har antalet av den lilla fågeln minskat till förmån för en annan sparv – nämligen pilfinken, som är lite större och är brun utan tecken. 

Koltrast

Koltrasten är en trastfågel och en del större än de små sparvarna, då den kan väga upp till 100 g. Det finns en liten skillnad mellan hanen och honan när det gäller koltrasten. Hanen är helt svart, medan honan kan vara lite mer brunaktig – dock fortfarande så mörk att det ibland kan vara svårt att se skillnad på könen. Koltrasten har blivit den vanligaste fågeln i Danmark och kan ses nästan överallt. 

Om man verkligen är intresserad av fåglar, eller har en önskan att se andra fåglar än de vanliga danska stannfåglarna, är hösten definitivt tiden då det ska göras! Det finns otaliga fågelarter som korsar Danmark på hösten, på grund av Danmarks läge mellan de nordliga länderna och resten av Europa när de är på väg söderut. Lär dig vilka flyttfåglar du kan se på hösten genom att läsa detta avsnitt. 

Var kan man se flyttfåglar? 

En av platserna där du kan se flyttfåglar är på den östra sidan av Själland. Du behöver dock inte resa hela vägen till Själland om du vill se fåglarna men bor i Nordjylland. Skagen är nämligen också en mycket bra plats där du kan se stora fågelflockar korsa över Jylland. Du kan också åka till Vadehavet, som är en plats där många fåglar antingen tar en välförtjänt paus eller stannar för vintern. Det är frodigt där och de hittar massor av näring som kan ta dem till deras nästa stopp på resan. 

Varför flyttar fåglar söderut? 

Majoriteten av världens fågelarter flyttar och det är faktiskt bara några få som är stannfåglar. De stannfåglar som exempelvis finns i Danmark, såsom koltrasten eller rödhaken, är helt enkelt inte stora eller på annat sätt robusta nog för att kunna överleva en längre resa söderut. Deras enda hopp för att överleva vintern är därför att stanna kvar i Danmark. De, som däremot flyger söderut, styrs av häckningsplatser samt möjligheten att skaffa föda. 

Exempelvis finns det fåglar som silltruten, som häckar i Antarktis och andra nordliga platser. Det finns tillräckligt med näring under sommaren och därför har det blivit en idealisk häckningsplats. Men vintern är för hård, och silltruten flyger därför hela vägen till Sydafrika. Silltruten är den fågel man tror flyger allra längst. 

Vissa gissar också att fåglarnas flytt är något som hör till deras urinstinkt. Det ligger helt enkelt djupt i fåglar att resa långt för att övervintra, och de håller sig till häckningsplatser som de känner till och som eventuellt har presenterats för dem av flocken. Kanske är det orsaken till silltrutens långa resa från Arktis till Sydafrika varje år. 

Silltrutens långa och oförklarliga resa kan jämföras med historien om havssköldpaddorna som lever utmed Afrikas östkust. De har häckat på samma öar i tusentals år. Men världen har förändrats och har inte alltid sett ut som den gör nu. Förr låg havssköldpaddornas häckningsöar nära den afrikanska östkusten. Tyvärr är det inte längre fallet! Trots att havssköldpaddorna nu måste resa tusentals kilometer för att nå sina häckningsplatser fortsätter de troget. Det ligger djupt i havssköldpaddorna att de absolut måste häcka på dessa specifika öar, oavsett vad det kostar – precis som silltruten är fast besluten att fortsätta flyga från Arktis till Sydafrika varje år för att övervintra. 

Fåglarnas orienteringsförmåga 

Flyttfågeln har en otrolig förmåga att orientera sig och denna förmåga är helt enkelt genetiskt betingad. Nästan alla fåglar har denna otroliga förmåga, men det finns några få arter som inte har haft samma tur som resten. Exempelvis måste svanar och gäss läras av sina föräldrar för att kunna orientera sig när de flyger söderut eller norrut. Forskare vet fortfarande inte exakt hur de kan ha sådana fantastiska orienteringsförmågor. Det enda forskarna hittills kan fastställa är att fåglarna använder naturen i form av jordens magnetfält, solen, månen, stjärnorna och polariserat ljus när de reser.

Vattenstare

Ofta kan du få syn på en strömstare under vintern. Denna fågel är nämligen en vanlig gäst i Sverige under vintermånaderna, även om den flyttar till antingen Sverige eller Norge under sommaren för att häcka. Den är svart och brunaktig, men med en vit hals – ganska lik rödhakens teckning. Denna fågel väger ungefär 65 gram, och även om det är en liten fågel, tar den chansen varje vår och höst att flyga söderut när vintern kommer till Norge och Sverige. Fågeln söker föda i vattnet och kan ibland dyka rakt ner över vattenytan för att fånga små ätbara insekter och liknande. Detta sätt att skaffa föda har också gett upphov till dess namn. 

Sångsvan

Sångsvanen är en av de tre svanarter vi har i Sverige. Till skillnad från knölsvanen gillar den att beta, och därför kan du ofta se sångsvanen på åkrar och liknande. Det är sällan sångsvanen häckar i Sverige utan den kommer hit för att övervintra. Under vår- och sommarmånaderna håller den sig mycket längre norrut i Norge, norra Sverige, Finland och Ryssland. Den kan bli upp till 11 kg som vuxen med ett vingspann på upp till 2,8 meter. Det är definitivt en större fågel och därför också lätt att känna igen på himlen när den flyger mot sitt vinterhem i Sverige. Samtidigt kan du lätt avgöra om det är svanar du ser på himlen tack vare dess långa och vackra hals.

Fjällvråk

Fjällvråken är en rovfågel och liknar delvis en musvåk. Musvåken häckar ofta i Sverige, medan fjällvråken häckar i Norge och Sverige och bara kommer till Sverige för att övervintra i de mildare temperaturerna. Den är känd som Norges vanligaste rovfågel och är också mycket utbredd i Ryssland och Nordamerika. Den kan bli upp till 60 cm lång och väga upp till 1 kg. Fjällvråken är ganska stor, med ett vingspann på 140 cm, vilket lätt klarar resan från Norge eller Sverige till Sverige, där den föredrar att häcka. 

Både sångsvanen, strömstaren och fjällvråken är fåglar som du kan se i den svenska naturen under vintermånaderna. Samtidigt är det vackert och unikt när man ser dessa fågelflockar flyga över Sverige när de letar efter rätt plats att slå sig ner för vintern. Besök en av de kända platserna där du kan få syn på fåglarna när de anländer och ta gärna med en kikare, en varm kopp kaffe och trevligt sällskap. Trevlig upplevelse! 

Hösten, och förstås vintermånaderna, är den tuffaste tiden för de små sångarna. Skulle du vilja ge fåglarna en hjälpande hand att hitta mat? Vi ger dig här nedan ett recept på näringsrikt foder som du kan lägga ut i trädgården eller servera för vintergästerna när du är ute i naturen. 

Man kan köpa flera olika fröblandningar till fåglar, och det är bra att veta vilka blandningar som är bäst för de arter du vill mata. Vill du till exempel sätta ut hemmagjort fågelfoder i trädgården bör du anpassa maten till talgoxar, små sparvar och koltrastar. Dessa fåglar behöver oftast fettrik föda som solrosfrön samt bär, russin och havre. Om du däremot vill placera det hemmagjorda fågelfodret ute i naturen för att hjälpa skogens fåglar kan du med fördel också tillsätta rester från middagen som potatis och köttrester. I skogen finns ofta också större rovfåglar som uppskattar denna typ av kost. 

Recept 

1. Smält 500 gram osaltat fett i en gryta på låg värme. Det är viktigt att fettet är osaltat eftersom fåglarna inte mår bra av för mycket salt. Du kan med fördel använda palmin. 

2. Blanda 1 kilo fröblandning i grytan (och tillsätt eventuellt ingredienser enligt specifikation för de arter du vill mata). Blanda allt väl så att alla frön, nötter och liknande täcks av fettet. På så sätt håller fågelfodret ihop bättre.

3. Fyll blandningen i små kakformar och sätt en pinne i ”degen” för att skapa ett hål. När blandningen svalnat och stelnat kan du ta ut ”degen” ur kakformen och dra ut pinnen. 

4. Du kan nu fästa ett snöre i hålet där pinnen satt för att hänga upp ”degen”. Om du ska hänga upp den ute i naturen, använd då naturtråd och se till att snöret inte sitter så att en liten fågel kan fastna och skadas.

Hösten bjuder alltså på massor av spännande fågelupplevelser i den svenska naturen. Både de välkända stannfåglarna och de många flyttfåglarna bidrar till att göra årstiden speciell för alla som älskar friluftsliv och natur.

Nästa gång du är ute i skogen, vid kusten eller bara vistas i trädgården kan det därför löna sig att titta lite extra upp mot himlen eller lyssna på ljuden omkring dig. Kanske får du syn på en flock svanar på väg mot vinterkvarteret, eller en liten rödhake som hoppar runt bland grenarna.

Med lite uppmärksamhet kan fågellivet ge en extra dimension till dina naturupplevelser – oavsett om du är på vandring, på sheltertur eller bara njuter av en stilla morgon med en kopp kaffe under öppen himmel.